Vad tycker eleverna?

Övningarna fungerade mycket bra i klassen. Vid utvärderingen var majoriteten positiv till övningarna. De tyckte att det hände saker och de ville fortsätta med övningarna i framtiden. En elev menade att: Det är som lekar, med allvar i. Man lär känna varandra bättre och får veta vad andra tycker.

Inte en enda av eleverna uttryckte något klagomål över övningarna, snarare önskade de sig fler av samma sort. När vi tillsammans diskuterade vad de kan tänkas ha lärt sig sade några av eleverna: Att lyssna på varandra!

För min del var det var det av största vikt att de frågor och påståenden som skulle ställas anpassades efter klassen. Elevernas ålder är 14-15 år och till hösten skall de börja i årskurs 9. Jag ville att frågorna skulle beröra tankar, funderingar och tänkbara scenarion i deras liv. Att dessutom behandla etiska dilemman angående alkohol och tobak kan vara ett sätt att arbeta förebyggande med riskzonsproblematik.


Eleverna i denna åttondeklass arbetade mycket med hälsa under ett par veckor. Utöver värderingsövningarna hade de också en "sömndag" på schemat där de fick information om sömn och fick testa sina egna sömnvanor. De fick också göra avslappningsövningar och gå på tipspromenad.

Några bilder från sömndagen...

Heta stolen, Fyra hörn, JA/NEJ/KANSKE...

Det finns många olika typer av värderingsövningar, de övningar som vi ägnat oss åt i klassen är framförallt: Heta stolen, Fyra hörn och JA/NEJ/KANSKE.

Dessa övningar handlar om att uttrycka sina åsikter, lyssna på varandra och fundera över attityder. Kanske ställs eleverna inför frågor och påståenden de aldrig funderat över tidigare?

Jag använde 40 minuter per vecka i fyra veckor med en åttondeklass för att arbeta med värderingsövningar.

Lektion 1.

Vi pratade om vad övningarna innebar. Varför de kan vara viktiga, om att vi idag gör många olika val varje dag. Viktiga som oviktiga. Vi skrev tillsammans upp regler som eleverna föreslog. Vad är viktigt när man lyssnar på någon annan? Hur skall vi respektera varandra?
Lektionen började med en uppvärmingsövning där eleverna fick avsluta meningar som de fick av mig. Därefter ägnade vi oss åt övningen Heta Stolen. Denna övning går ut på att eleverna får ta ställning till till olika påståenden. Håller man med om ett påstående reser man sig upp, är man osäker eller inte håller med, sitter man kvar.

Exempel på påstående:
Killar och tjejer hjälper till lika mycket hemma.
Mode är viktigt!
Det är tufft att röka.

Lektion 2.

Denna lektion använde vi övningen JA/NEJ/KANSKE. Tre lappar plcerades ut på olika ställen i klassrummet, på lapparna fanns orden JA, NEJ och KANSKE. Återigen fick eleverna påståenden och de fick välja ståndpunkt utefter de tre alternativen. Därefter fick gruppen prata ihop sig. Stod någon ensam vid ett alternativ ställde jag mig bredvid för att undvika att eleven kände sig ensam eller utsatt. När gruppen pratat ihop sig bad jag om deras åsikt. Denna gång behandlades ämnena alkohol, narkotika och tobak (också kallad ANT-undervisning).
Exempel på påståenden:

Det är okej att föräldrar låter sina 15-åriga söner/döttrar smaka på alkohol hemma.
Många börjar röka för att det är tufft.
Hasch och alkohol är lika farligt.

Lektion 3.
Under lektion tre valde jag att använda mig av övningen Fyra hörn. Denna övning är en slags utveckling av Heta stolen och Ja/nej/kanske. Eleverna fick frågor av mig, dessa frågor hade fyra olika svar och varje hörn i klassrummet representerade var sitt alternativ.
Exempel:
När känner du dig bra?
1. När det går bra i skolan.
2. När jag har många vänner omkring mig.
3. När jag får mycket komplimanger.
4. Öppet hörn
Det är viktigt att ett utav hörnet är ett så kallat ”öppet hörn”, ofta vill eleverna formulera en egen åsikt, vilket jag tydligt märkte av under övningarna.

Lektion 4.
Jag fortsatte under lektion fyra med övningen Fyra hörn. Därefter hade jag cirka 10 minuters utvärdering med eleverna. Vad hade varit bra med värderingsövningarna? Vad hade varit mindre bra? Vad kan de ha lärt sig?


Att alltid starta varje värderingsövning med att gå igenom och skriva upp de gemensamma reglerna är viktigt! Att göra uppstartningsövningar där eleverna får prata om lite "lättare" saker eller röra på sig är också att föredra.

Ungdomar har många valmöjligheter!

Olika typer av media spelar stor roll i många tonåringars liv. Det finns många positiva sidor med detta men också en viss problematik...

Ett bra sätt att arbeta inkluderande och hälsofrämjande - värderingsövningar!

Att arbeta med värderingsövningar är ett bra sätt att sträka gruppens och individens självförtroende. Värderingsövningar passar alla, vuxna, barn och tonåringar. Själv har jag använt mig av värderingsövningar på högstadiet i en åttondeklass.

Värderingsövningar handlar om att bearbeta åsikter och attityder, göra val och motivera varför man tycker som man tycker. Detta skall ske i en tillåtande och öppen miljö, där det inte finns några svar som är rätt eller fel. Gruppen lär sig att lyssna på varandra och respektera varandras olika åsikter.

Ungdomar ställs idag inför en mängd valmöjligheter. Föräldrar och vuxna i skolan måste våga vara positiva förebilder, detta är inte alltid lätt då vi konkurrerar med en mängd olika andra förebilder. Vissa av dessa är poistiva medan andra kan vara negativa.

Regler är viktiga vid värderingsövningar! Klassen kan skapa dessa tillsammans.

Lärarens ansvar!

Genom att aktivt arbeta för att hälsa och inkludering skall genomsyra skolarbetet så förbättrar vi både vår egen och elevernas arbetsmiljö. Vi stärker också gruppen och varje enskild individ.

Vi måste hjälpas åt, även om det kan vara lite klurigt ibland!

Inkluderande och hälsofrämjande pedagogik - vad är det?

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94), läser vi följande:

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.

Demokrati - att alla får och ska vara med och bestämma tar vi för en självklarhet i vårt samhälle. Detta skall givetvis också gälla i skolan. I en demokratisk skola skall alla inkluderas. Det räcker dock inte med att inkludera alla elever, vi måste också arbeta mot en integrering - både social och fysisk.

Att en elev är fysiskt integrerad i en klass behöver inte betyda att eleven är integrerad på ett socialt plan. Kanske utesluts man på grund av svårigheter eller handikapp? Vi lärare måste aktivt arbeta för att skapa en skola för alla, i så stor utsträckning vi kan.

Att arbeta hälsofrämjande handlar inte bara om att informera om kost och nyttiga vanor utan också om psykisk hälsa, både individens och gruppens. Hur mår vi? Hur ska vi arbeta för att skapa en bra arbetmiljö i skolan? Skolan är en viktig plats för barn och ungdomar att skapa en positiv bild av tillvaron. Här utvecklas kamratrelationer och relationen till vuxna, en slags informell social samvaro.